Vem bestämmer över ditt liv..?

11 augusti 2012
Det kanske är en sån dag idag. Då jag återigen konstaterar att problem är problem så länge en inte gör någonting åt dem.. Vi säger åt andra människor att inte lägga sig i våra liv; För jag bestämmer över mitt eget liv. Men gör vi det? Alltid?
Ja, det gör vi. Jag bestämmer över mitt liv, och om jag mår dåligt eller är deppig så är det bara jag som, på riktigt, rotat i mig själv, kan göra någonting åt det. Och tack vare vad jag gör och min inställning till livet så lever jag det liv jag lever. 

Jag driver sen en månad tillbaka mitt eget företag, har ett antal fantastiska samarbeten och mängder av värdefulla kontakter, vänner, familjemedlemmar och bekanta.

För ett år sedan examninerade jag mig. BA i marknadsföring och sedan dess har jag inte varit sysslolös en sekund. Ideella projekt, praktik, utmanande jobb av olika slag, insikter, omvärldsbevakning, jobbsökande.  

Jag skapar min egen lycka. Jag skapar min egen framgång och jag bestämmer över mitt eget liv.

long time no see.

startup, originally uploaded by enchans.

And suddenly, it’s gone. I never saw it coming. Or rather, going.
Where am I? How did I get here? Why the hell am I doing this?

Did I put all my energy in getting a job I do not really care for? Didn’t I have a plan to get further? Towards a greater goal? A greater good?

Where did the passion go, where did the purpose go? What did I aim for? What made me go down this road?

Stuck. Legs waking. Brain stopped.

I had such a clear vision. I still see something, but it’s blurry and the road am walking seem to be going in a different direction. Did I take a wrong turn? Did I forget the awareness, intense passion and the craving feeling of wanting to change the world? Inspire and impact? Make it a better place? This world of ours.

WhenWhereHowWhyWhatWho, am I?

Do I still reflect? Does the world still intrigue me?

I was lost. I am still not found. But I am exploring, and I am getting there. I can feel it. I don’t know if it starts in my brain or my heart, but it’s there. The fire. The passion. The want and will.

The world intrigues me. I do reflect.
The goal seems clearer. More and more every day.

I am starting to trust my own judgment again.

I do not only get upset, I act.